Med sin hesa karaktäristiska stämma bjöd denne legendariske radioman i nära 40 år svenskarna på amerikansk storbandsjazz. Han ses idag som en sann folkbildare men själv kallade han sig underhållare. Leif "Smokerings" Anderson hade en närmast magisk förmåga att presentera musiken i sina radioprogram. När tonerna av amerikansk jazz vävdes samman med Leif Andersons mörka skånska stämma var det för många som att förflyttas till nattklubbarna i Harlem, New York på 1930-talet, The Cotton Club eller The Savoy Ballroom. I hans radioprogram förflyttades lyssnaren både i tid och rum. Under 39 år ledde Leif Anderson programmet Smokerings i Sveriges Radio, där han främst spelade amerikansk, mjuk och melodiös storbandsjazz från swing-epoken. Han presenterade band som Ellington, Dorsey, Lunceford, Bunny Bergian, Count Basie, Artie Shaw och många andra. Tre dagar före sin död slog han Svens Jerrings tidigare radiorekord med Barnens Brevlåda genom att sända det 1786:e Smokerings-programmet. Det är svårt att idag avgöra hur enormt mycket han har betytt för jazz-intresset i Sverige. Hans stämma blev som ett med den musik han presenterade. Det blev till mer än prat och musik. Det förvandlades istället till ett slags blåtonad poesi som berörde mig djupt, säger Dan Kristensson som gjort programmet. Leif dog den 17 november 1999. Han blev 74 år. Medverkande:  Frans Sjöström, musikproducent på Sveriges Radio Sven-Erik Palmbring, god vän med Leif Jan Olsson, journalist Bo Nilsson, ljudtekniker och kollega Carl-Otto Strandh, trumslagare med specialitet jazz och swing Sara Ljunggren, sångerska i Smoke Rings Sisters Anna-Maria Sernhult, jazz-sångerska från Göteborg Programmet är gjort 2020 av Dan Kristensson Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Hon är 22 år och tycker nattlivet i Stockholm är torftigt. Och hon behöver en försörjning. Så hon startar Alexandras, Sveriges första moderna nattklubb, som lockar kändisar från hela världen. Invigningen blev väl en slags succé får man säga. Det talades vida om detta, säger Alexandra Charles von Hofsten. Det var 1968 som Alexandras slog upp sin portar och Alexandra Charles kom att driva klubben i olika former i 20 år. Alexandra och hennes dåvarande fästman Noel Charles hade inspirerats av nattlivet i Paris, New York och framförallt London, som var blomstrande på 60-talet. Och med Alexandras intåg i det svenska nattlivet kom nya kösystem, vip-gäster och gungande dansgolv. Och en blandning av gäster med olika bakgrunder, åldrar och stilar. På Alexandras var alla välkomna, minns radioprofilen och programledaren Ulf Elfving. Alexandras har också blivit känt för alla kända människor som brukade besöka stället. Kungligheter, Benny Andersson, Ingrid Bergman, Björn Skifs och Povel Ramel är bara några av dem. Och bland de utländska gästerna fanns Rod Stewart, Mick Jagger och Earth, wind and fire. Men medaljen har också en baksida och de 20 åren som nattklubbsdrottning var inte bara en fest. Man blir ju på något sätt en aktör på en arena, och man måste spela upp. För jag skulle givetvis glittra, säger Alexandra Charles von Hofsten. I dag är hon ordförande för 1,6 och 2,6 miljonerklubben, en ideell organisation som arbetar för kvinnors hälsa och som hon grundade 1998. Och Alexandra som en gång var nattens ögon är nu själv på väg in i ett mörker. Hon har drabbats av en ärftlig ögonsjukdom och 2009 fick hon diagnosen glaukom. En sjukdom som Alexandra har lärt sig att leva med och försöker förlika sig med. Det är märkligt det här med nattklubbsdrottningen och att det här med ögonen gör att jag mår bättre när det är skymning och kväll, för då har jag lättare att se. Programmet är gjort 2020 av Sally Henriksson. Tekniker: Kristofer Krook. sally.henriksson@gmail.com

Hon har spelat 21 år i svenska damlandslaget och varit förbundskapten för Sverige, USA och Brasilien. Genom hela karriären har hon mött många fördomar och kämpat för damfotbollens rättigheter. Olivia Bons träffar Pia för en intervju i mellandagarna 2019 hemma hos Pias syster. Hon är i Sverige för att fira jul och nyår innan hon ska tillbaka till Brasilien igen och träna det brasilianska damlandslaget. I intervjun berättar Pia Sundhage om att hon sen hon var liten levt för fotbollen och om varför det är viktigt för henne att lyfta fram damfotbollen. Medverkar i programmet gör även hennes assisterande och före detta lagkompis Lilie Persson och hennes storasyster Ingalill Sundhage. Programmet är gjort 2020 av Olivia Bons på Umami produktion. olivia@umamiproduktion.se

Utåt sett en arbetande familjefar. I sin ensamhet, klädd i kjol, kvinnan Eva-Lisa. I en tid då samhället såg på transpersoner som perversioner startade hon Sveriges första rörelse för transpersoner. Eva-Lisa Bengtsson är ett välkänt namn bland HBTQ-aktiva i Sverige. Hon blev en mittpunkt för transpersoner så tidigt som 1964, då hon startade brevklubben Transvestia. Transvestiter och transsexuella, vilka tidigare inte haft någonstans att vända sig, hade nu en person att adressera sina tankar, känslor och funderingar till. Klubben blev så populär att den snart övergick till att bli en fysisk träffpunkt på söder i Stockholm. Men det var långt ifrån problemfritt att dra igång en transrörelse i mitten på 1960-talet. Homosexualitet klassades som en sjukdom och så kallade könsöverskridare ansågs vara perversa. Transvestia tvingades arrangera sina träffar bakom låsta dörrar och när hyresvärden till Spegelsalen, där de höll till, fick reda på vad som försegick i lokalerna bröts kontraktet. I programmet berättar vännen och konstnären Sam Hultin om Eva-Lisas liv, med hjälp av arkivet Eva-Lisa lämnade efter sig, bestående av brev och bilder från Transvestias begynnelse. Dessutom medverkar psykiatern Lars Ullerstam, vän till Eva-Lisa som ställde sig bakom henne i kampen för lika rättigheter, och aktivisten tillika väninnan Maria Sundin. Programmet är gjort 2020 av Aleksa Lundberg.

I över 40 år har han fått svenska folket att skratta åt bland andra Roy och Roger och Mor i skutan. Han har inga planer på att lägga av trots att det blir allt svårare att skriva nytt material. Här får vi möta Claes Eriksson, som 2020 fyller 70 år, på hans hemmaplan, på scenen på Lorensbergsteatern i Göteborg där han för tillfället spelar enmansföreställningen Vardagsmat, en föreställning där han blandar gammalt och nytt material, men inspirationen tryter ibland. Det är med blandade känslor, det har väl att göra med åldern. Förråden sinar och det rinner inte till i den takt man önskar. Det kanske har att göra att man tittar på utvecklingen av samhället med en liten trött blick, säger Claes Eriksson. I över 40 år har han underhållit svenskarna och nämns ofta i samma andetag som Hasse och Tage, Magnus och Brasse, Killinggänget och Grotesco. I princip står han bakom manuset till alla Galenskaparna och After shaves produktioner, och han drivit gruppen framåt med en omvittnad envishet. En envishet som både har varit en tillgång och belastning. Ibland har jag väl drivit saker lite onödigt envist. Det har skapat irritation under vissa repetitioner. Programmet är gjort våren 2020 av Peter Gropman, på produktionsbolaget Iris media. peter.gropman@irismedia.se

Djärv och orädd och alltid med skrivmaskinen i resväskan slog hon igenom som en av våra mest kända journalister. Men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och ofta tog hon till spriten. Barbro Alving slog igenom när hon, på uppdrag av Dagens Nyheter, rapporterade från OS i Berlin 1936. Med sitt säregna tilltal blev hon Bang med hela svenska folket som kåsör, recensent och allmänreporter befann hon sig påfallande ofta mitt i händelsernas centrum. Hon rapporterade från inbördeskriget i Spanien, finska vinterkriget, från Indien och Hiroshima efter atombomben. Redan som barn deklarerade Barbro Alving att hon ville bli journalist. Och journalist blev hon, men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och allt som oftast tog hon till spriten. Här berättar Beata Arnborg, själv journalist och författare till biografin "Krig, kvinnor och Gud" och kvinnohistoriker Kristina Lundgren om journalisten Bang som inte tvekade att ge sig ut på uppdrag runt om i världen. Barbro Alving levde 1909-1987. Programmet gjordes 2020. Reporter: Anna Berg

Vem är han för dig? Killen i tigerdräkt, vilsen charterresenär, konstnär med eget museum eller artisten som sjunger om pelikaner och zvampar? Möt mannen som tycker att dålig humor alltid piggar upp. Oavsett vad du förknippar honom mest med så kommer du känna igen honom i programmet Svenska ikoner när Henrik Olsson träffar honom i hans olika roller. Nu, vintern 2019, närmar han sig 80 år och håller fortfarande ett högt tempo. Varifrån kom idéerna till Stig-Helmer-filmerna och vad har han att tacka för att han fortfarande är i livet? "Lite dålig humor då och då piggar upp", det är Lasses motto. Programmet är gjort 2019 av Henrik Olsson.

I början av 90-talet går en 20-årig Norrköpingsbo till historien som Sveriges första damsegrare i alpina VM någonsin. Det är början på en framgångssaga som saknar motstycke inom svensk alpin skidsport. Det ska bli ett decennium kantat av den ena bragden efter den andra - men allt har sitt pris. I Pernilla Wibergs fall har priset bestått i ovanligt mycket skador då hon ständigt testat gränserna för sin kapacitet. Som ett led i att överträffa idolen från barndomen - Ingemar Stenmark - ger hon sig dessutom i kast med den alpina grenen störtlopp, trots de stora riskerna och omgivningens oro. För mig var viljan att åka fort och lära mig störtlopp mycket större än riskerna, säger Pernilla i programmet. 1994 skakas den alpina världen av den österrikiska utförsåkaren Ulrike Maiers dödskrasch i störtloppet i Garmisch-Partenkirchen. Tiden efter blir tuff för Pernilla men händelsen gör inte att hon ändrar inställning till sitt eget störtloppsåkande. Knappt två månader senare kraschar dock Pernilla Wiberg i störtloppet i Vail i Colorado och skidvärlden håller andan.  I programmet berättar Pernilla även om skattedebaklet som fick henne att flytta från Sverige och om konflikten inom det svenska damlandslaget som tvingade henne att börja träna med Norge. Pernilla Wiberg lade skidorna på hyllan 2002. Idag ser vi henne bland annat som alpin expert i programmet Vinterstudion i SVT. Programmet gjordes 2019 av  Fredrik Johnsson. fredrik@fredrikjohnsson.org

Säg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris. Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen. Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs Diskutabelt. Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg. Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris. Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal. Programmet är gjort av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.

I 30 år var han SVT:s julvärd och tände ljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. Här berättar han om naturfilmerna och ensamheten som smugit på. Arne Weise gick bort september 2019. Programledaren Henrik Olsson träffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka på hans innehållsrika liv som programledare både på Sveriges Radio och SVT. Arne Weise berättar att hans ser uppdraget som julvärd som höjdpunkten i karriären trots att det slet på familjen. Första gången jag fick frågan om att vara julvärd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gå med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kändes det oerhört kul att sitta där! När Henrik Olsson träffar Arne Weise hösten 2018 lever han ensam i sin lägenhet i Stockholm och planerar för si 90-årsfest om ett par år. Jag har gjort en massa dumheter genom åren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rätt så grym mot vissa människor i mitt långa liv. Jag har hävdat mig jävligt starkt. Och visst ångrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron är inte lätt. Och det har varit lättare att gå fram med släggan änvaddå? funderar han. Programmet är gjort av Henrik Olsson 2018. Arne Weise gick bort i september 2019.

Gullan Bornemark är upphovskvinna till många av våra mest populära barnvisor som "Sudda sudda" och "Är du vaken Lars". Hon har beskyllts för att vara präktig ut i fingerspetsarna men har själv en förklaring till det. Förr blev jag alltid kallad "tant Gullan" av barnen när jag var ute och spelade. Nu när jag verkligen är en tant är det ingen som kallar mig för tant, och det är ju bra. Barn idag vågar ifrågasätta mer. Herregud, idag skulle man ju aldrig låta barnen komma in marscherande på det där viset som vi gjorde i "Tut i rutan" till exempel. Och välrepeterade det var vi, men det var så barnen ville ha det, annars ville de inte vara med. Med sina egna barn sjöng hon och lekte i både radio och tv. Vi träffar henne i hennes hem på Limhamn i Malmö. Programmet är gjort 2014 av Karin Andersson, produktionsbolaget Munck.

Under 90-talet blir Stina Lundberg Dabrowski känd som Sveriges intervjuare nummer 1, uppmärksammad för sina unika möten med kändisar och makthavare världen över. Hon tar intervjugenren till nya nivåer med sitt sällsynta sätt att komma även de mest ljusskygga intervjupersonerna in på livet. Hon träffar Libyens diktator Muammar Khadaffi, finansmannen Erik Penser och Storbritanniens förre premiärminister Margret Thatcher. Men bakom framgångarna ligger både hårt slit och stor prestationsångest. Och själv har hon aldrig roats av att bli intervjuad.  - Lika mycket som jag faktiskt älskade att intervjua, lika mycket hatar jag att bli intervjuad. Jag tror inte att det är sunt att ens innersta ska vara allmänt känt där ute. Och då kan man ju fråga sig varför jag har intervjuat folk och ställt frågor om deras innersta. Det är dagens motsägelse, skrattar Stina. Idag kan hon se tillbaka på en framgångsrik karriär som även har kantats av prövningar och motgångar. Under en resa till Kuba, som delvis är ett försök att få Kubas president Fidel Castro att ställa upp på en intervju, råkar hennes son Ivan ut för en livshotande olycka under sin värnpliktstjänstgöring. När hon sätter sig på planet från Havanna vet hon fortfarande inte vad som har hänt hemma i Sverige. - Hon skulle flyga hem och hade inte kunnat göra någonting. Så jag berättade ingenting, minns Kjell Dabrowski, Stinas man och mångåriga vapendragare i jobbet. Programmet är gjort 2019 av Fredrik Johnsson. fredrik@fredrikjohnsson.org

Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv. Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt. Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur Robban vrängde och lekte med ord och meningar. Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han Robban med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten. Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997. Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer. Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin. I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster. Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media peter.gropman@irismedia.se

På 90-talet var Lasse Lindroth en av våra mest omskrivna komiker. Med sin gränslösa humor chockade han många när han som Ali Hussein häcklade skinnskallar och drev med invandrare - allt i humorns namn. Lasse Lindroths karriär både börjar och slutar 90-talet. På bara några år lyckas han göra braksuccé men på scenen är det alter egot Ali Hussein som står för skämten - och han är inte rädd för att stöta sig med människor.   På samma sätt som man försvarar sig med våld kan man försvara sig med humor, säger Lasse.   2019 är det 20 år sedan Lasse Lindroth omkom i en bilolycka 1999, 26 år gammal. Ett program från 2019 av Sofia Pappa.

Han slog igenom med den gapig losern Svullo och blev både älskad och hatad. Den svenska humorkartan ritades om när Micke Dubois körde gasen i botten. Men det kostade på och livet blev svårt att leva. Jag tror det kostade på. Han kunde dra ner persiennerna och inte svara i telefonen, berättar regissören Ulf Malmros. Alla Micke Dubois vänner beskriver honom som en mycket lugn person. Men när han drack och festade förvandlades han och allt kunde hända. Under perioder blev det också flera sena nätter på krogen i veckan enligt Gitte Nilsson som var sambo med Micke. Han var inte lätt på det sättet. Han var en individ som var helt omöjlig att styra, berättar Gitte Nilsson. Alla som medverkar i programmet vittnar om att Micke Dubois hade ett väldigt gott hjärta och såg när människor hade det svårt. Micke Dubois orkade inte hela vägen utan avslutade sitt eget liv den 30 november 2005. Medverkande: Hans Crispin, Susie Päivärinta, Ulf Malmros, Annika Jankell, Sven Hallberg, Peter Löfberg, Mikael Svensson, Conny Bloom och Gitte Nilsson. Programmet gjordes 2019 och sändes första gången i P4 Stockholm. Reporter Björn Lindberg.

I Folkhemssverige på 50- och 60-talen var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste. Idag, i nätauktionernas eldorado, är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning. I nästan sju decennier har Lisa Larson skapat Sveriges populäraste keramikfigurer. Hundar, katter, lejon, ABC-flickor, all världens barnfigurer och luciatåg. Och mycket annat. Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer har en strykande åtgång. I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar den nu 87-åriga keramikern om sitt liv med leran. 1954, efter 5 års  studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 år jobbade hon sen på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet. Fortfarande är kärleken till leran lika stark och lusten obruten att skapa nya figurer. Ett program från 2019 av Rigmor Ohlsson.

Han skivdebuterade 1955 med "Diverse julboogie"och 2017 deltog han i Melodifestivalen som den äldsta deltagaren någonsin. Möt mannen som introducerade rock´n´rollen redan innan den nästan fanns. Owe Thörnqvist, sångaren, musikern och låtskrivaren, har skrivit låtar som "Varm korv boogie" och "Dagny" om nästan varje svensk kan sjunga med i. Han har gjort krogshower med Lill Lindfors och varit med i allt från Povel Ramels "Knäpp upp" till The Flintstones i USA. Man måste ha lust om man ska skriva, sjunga och spela! Frågan är bara var lusten sitter, i hjärtat eller i pallet? undrar Owe Thörnqvist som hösten 2018 planerar ny turné till våren.  Vill du höra Owes största hit kan du göra det via Spotify här: Vill du höra Owes tjusigaste hit kan du göra det via Spotify här: Reporter: Jonas Thorell, Porter & Thorells Syndrom AB. Exekutiv producent: Monika Bohman. Slutmix: Nima Shams. Programmet gjordes 2018.

I 30 år var han SVT:s julvärd och tände julljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. Här berättar han om naturfilmerna, en relativ okänd skivinspelning och ensamheten som smugit på. Programledaren Henrik Olsson träffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka på hans innehållsrika liv som programledare både på Sveriges Radio och SVT. Arne Weise berättar att hans ser uppdraget som julvärd som höjdpunkten i karriären trots att det slet på familjen. Första gången jag fick frågan om att vara julvärd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gå med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kändes det oerhört kul att sitta där! Idag lever han ensam i sin lägenhet i Stockholm och planerar för si 90-årsfest om ett par år.    Jag har gjort en massa dumheter genom åren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rätt så grym mot vissa människor i mitt långa liv. Jag har hävdat mig jävligt starkt. Och visst ångrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron är inte lätt. Och det har varit lättare att gå fram med släggan änvaddå? funderar han. Programmet är gjort av Henrik Olsson 2018.

Tyngdlyftaren Lennart Hoa Hoa Dahlgren vann elva SM-titlar men uppmärksamheten utomlands fick han för sina verbala kraftuttryck. Och så blev han oväntat en symbol för pappaledighet. Han var bra på att hoppa och som ung starkast i Sverige under sjuttiotalet. Han blev ett  internationellt namn med all rätt för idrotten behöver karaktärer och han var verkligen i många fall större än idrotten, säger Ingvar Oldsberg, före detta sportreporter och programledare. När Lennart "Hoa Hoa" Dahlgrens idrottskarriär började närma sig sitt slut hamnade han och en bebis i Försäkringskassans mest uppmärksammade reklamkampanj. "Hoa Hoa" blev också känd i ett av SVT:s mesta succéprogram i den allmänbildande underhållningsgenren. Det visade sig att han hade ett välfyllt bibliotek i huvudet. Men att ha honom med i programmet var inte helt okontroversiellt eftersom det fanns de som trodde att han mest bara bestod av muskler. Intresset för mat ledde Hoa Hoa så småningom in i krogbranschen och han har ägt flera restauranger. Hur vill han att en bra krog ska vara och är andra än människor välkomna? Programmet gjordes 2018 av Anne Konstenius.

I en ständig kamp mot det förväntade och förlegade vände han upp och ner på allt han kunde, i en ständig jakt på lust och glädje. Kalle Lind tecknar här ett personligt porträtt av Povel Ramel. Under en karriär som spände från 1930-talets slut till 2000-talets början hade kompositören och revyförfattaren Povel Ramel en huvudfiende: tråkigheten. Den nöjeshistoriskt orienterade Kalle Lind tecknar ett personligt porträtt av tråkighetens svurnaste fiende - Povel Ramel. Programmet är gjort 2018.